Mest använda ord: ramadan | fasta | sunnah | wudu | hukum | najasah | sharia | duaa | ghusl | junub | tayammum | adhan | iqamah | ruku | rak’at | qunut | istikharah | takbir | id-bönen | zakah al-fitr | i’tikaf | hajj | tawaf

Fråga # 266 : Att uttala takbir under ‘id-dagarna – hur görs detta?


Det är en sunnah att uttala takbirat under ‘id-dagarna. Om ‘id al-fitr säger Allah: ”Håll [fastan under den föreskrivna] perioden och prisa Gud [dvs. uttala takbirat] som har väglett er – kanske skall ni visa [Honom] tacksamhet” (2:185). Om ‘id al-adha säger Allah: ”Och prisa Gud under de [tre] fastställda dagarna” (2:203), och: ”Och Han har låtit er råda över dem för att ni skall förhärliga Gud, som har väglett er” (22:37). Majoriteten av de lärda anser att tiden för takbirat på ‘id al-fitr är från tiden då man går till ‘id-bönen till dess att predikningen börjar. Svaga hadither har rapporterat detta, men det finns även autentiska rapporter från Ibn ‘Umar och andra följeslagare att de gjorde så. Al-Hakim sade: ”Denna sunnah har praktiserats av hadithens folk. Malik, Ahmad, Ishaq och Abu Thawr [har uttalanden där de håller med om denna praxis].” Somliga menar att dessa takbirat är från natten före ‘id, när månen skådas, till dess att individen går till böneplatsen och imamen anländer. Tiden för takbirat på ‘id al-adha är från ‘Arafah-dagen till tiden för eftermiddagsbönen (‘asr) den trettonde dhu’l-hijjah. Ibn Hajar skriver i Fath al-bari: ”Inget av detta har bekräftats från Profeten (). Den mest autentiska rapporteten från följeslagarna är att ‘Ali och Ibn Mas’ud brukade utföra dessa takbirat från’Arafah-dagen till eftermiddagsbönen (‘asr) på Minas sista dag. Ibn al-Mundhir och andra rapporterade detta. Al-Shafi’i, Ahmad, Abu Yusuf och Muhammad följer denna rapport, och det är även ‘Umars och Ibn ‘Abbas åsikt. Det finns ingen specifik tid för dessa takbirat under tashriq-dagarna (tre dagar efter ‘id al-adha). Faktum är att det är rekommenderat att uttala takbirat vid varje ögonblick under dessa dagar. Al-Bukhari rapporterade: ”När ‘Umar var vid Mina, brukade han uttala takbirat i sitt tält [så högt] att folket i moskén hörde det. Då började även de att göra så, varpå folket vid marknadensplatsen gjorde likadant, och hela Mina ekade med takbirat. Ibn ‘Umar brukade uttala dessa takbirat, under dagarna vid Mina, efter bönerna [oavsett om] han var på sin säng, i sitt tält, om han satt eller om han gick – [han gjorde detta] under alla dessa dagar. Maymunah brukade uttala takbirat på ‘id al-adha. Kvinnorna brukade uttala takbirat bakom Abban ibn ‘Uthman och ‘Umar ibn ‘Abdul-’Aziz tillsammans med männen i moskén under tashriq-dagarna.” Al-Hafidh ibn Hajar sade: ”Dessa rapporter visar att takbirat utförs vid alla tidpunkter under dessa dagar, efter bönen och under alla andra tider. Somliga menar att takbirat endast utförs efter bönen, och vissa säger att de endast ska utföras efter de obligatoriska bönerna och inte de frivilliga. Andra anser att de ska uttalas av männen men inte av kvinnorna, och vissa att de endast ska uttalas i grupp och inte individuellt. Somliga reserverar dem endast för de som utför bönen i tid och inte för de som tar igen en missad bön. Vissa menar att det endast är för de som är bosatta och inte för resande, och andra säger att de endast är för människor som bor i staden och inte för de som bor på landsbygden. Uppenbarligen anser al-Bukhari att det gäller för alla människor, och rapporterna som han har återberättat stöder hans åsikt.” Dessa takbirat kan utföras på flera olika sätt. Det mest autentiska sättet är det som har rapporterats av ‘Abd al-Razzaq från Salman – med en sahih traderingskedja – att han sade: ”De utförde takbirat med ‘Allahu akbar, Allahu akbar, Allahu akbar kabira.’” Följande har rapporterats från ‘Umar och Ibn Mas’ud: ”Allahu akbar, Allahu akbar, la ilaha illallah. Allahu akbar, Allahu akbar, wa lillahil-hamd.”[1]
[1] Översättning: ”Allah är större, Allah är större, det finns ingen gudom utom Allah. Allahu är större, Allah är större, lov och pris tillkommer Allah”.
Dela och tipsa!