Mest använda ord: ramadan | fasta | sunnah | wudu | hukum | najasah | sharia | duaa | ghusl | junub | tayammum | adhan | iqamah | ruku | rak’at | qunut | istikharah | takbir | id-bönen | zakah al-fitr | i’tikaf | hajj | tawaf

Fråga # 296 : Kan personer som har skulder ges zakah?


Människor som har skuldbörda och inte har möjlighet att betala skulden är av olika typer: de som tog på sig själva ansvaret att betala av en skuld; de som gick i borgen för andra och därför, när betalningen uteblev, blev skulderna deras skyldighet; de som missköte sin ekonomi; de som lånade pengar för att de var i behov av det; eller de som var involverade i syndiga handlingar och sedan ångrade sig, men som behövde betala en avgift som gottgörelse. Alla dessa får ta sadaqah för att möta sina skulder. Anas rapporterade att Profeten () sade: ”Att be om sadaqah är endast tillåtet för de följande tre kategorierna [av människor]: de som befinner sig i extrem fattigdom; de som har svåra skulder; eller de som ådrog sig den för betalning ??? av blodspengar [å en släktmedlems eller väns vägnar].” Detta har återberättats av Ahmad, Abu Dawud, Ibn Majah och al-Tirmidhi. Den senare graderade hadithen som hasan. Muslim rapporterade från Abu Sa’id al-Khudri att en man hade ett dåligt avtal på frukt och ådrog sig sedan tunga skulder. Profeten () rekommenderade: ”Ge honom sadaqah.” Då gav folket honom sadaqah. Han hade dock fortfarande lite skuld kvar. Profeten () sade då till borgenärerna: ”Ta vad ni får…” Vad gäller hadithen som citerades över från Qabisah ibn Mukhariq där han sade: ”Jag hade en skuld. Jag gick till Allahs Sändebud () och bad om hans hjälp. Han svarade: ‘Vänta till dess att vi har sadaqah-tillgångar, sedan kommer vi att ge dig något.’” Uttrycket ”hamalah” i denna hadith, enligt hur det har definierats av de lärda, är att åta sig någons ansvar som sitt eget för att återställa en oenighet. Under förislamiska tider, när stridigheter inträffade bland de arabiska stammarna och blod spilldes, begärdes kompensation. I sådana fall erbjöd sig en av dem frivilligt att möta skyldigheten till dess att stridigheterna hade avslutats. Detta var onekligen en ädel (hamalah) handling för dessa människor. När araberna fick veta att en av dem hade åtagit sig ansvaret för en annan persons skuld, skyndade de sig för att hjälpa honom att infria sitt ansvar. Om en sådan person bad om hjälp, ansågs detta vara en ärofylld handling och inte nedsättande för hans person. Inga villkor stipulerades. Vad gäller att vara kvalificerad för att erhålla zakah i syfte att infria sådana skulder, är det inte ett villkor att individen som har åtagit sig skulden för en annan persons räkning bör vara oförmögen att betala den. Faktum är att han fortfarande kan be om zakah även om han har tillgångar. 
Dela och tipsa!